En dikt om otillräcklighet...

Jo jag bara undrar, vem är du…?

Ja vem är du som söker upp mig en gång var tredje månad för att du vill ha någon att ösa ur dig all din skit på. Vem är du som vill ha mitt stöd, höra mina ord och bli tröstad i min famn. Vem är du som helt utan respekt tar all min energi, som drar med mig ner till det djupaste helvete. Vem är du som tror att jag är någon slags avfallshink som du kan spy i eller någon värdelös soptipp som saknar helt mening. Ja vem är du som ena sekunden tackar mig för allt mitt stöd, sedan vänder dig om och går men ”glömmer” att ta med dig de rådande ord jag gett dig. Vem är du som tror att jag kan knäppa i fingrarna och dina problem är borta och vem är du som på fullaste allvar tror att dina problem beror på dina medmänniskor. Vem är du som inte respekterar och tar mina ord på allvar, som står och ser på när jag försöker hjälpa dig, som om du inte vill att problemen ska försvinna. Vem är du som säger att du älskar mig. Vem är du som jag tänker på om dagen och drömmer om på natten. Vem är du som säger att du känner mig, som påstår sig veta hur jag fungerar och trots detta får mig att må så här.
Jo jag bara undrar, vem är du som kallar dig för min vän?
                                                                                        /LJ.201002

Permalink Poem Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback