Oj oj oj! Jag klarade det! Jag fixade en gårdsloppis och det kom folk. Jaa flera stycken faktiskt, otroligt kul. Det kom både kända och okända människor, både gamla och nya bekantskaper. Ja det var verkligen trevligt. Succé eller ej, roligt hade jag i alla fall! Men tur med vädret det hade vi inte, fytusan sicket dretväder, och värre blev det...

Mamma höll på att plocka ihop sina saker och jag satt i en trädgårdsstol och slappade. Jag hade precis skrivit ut på fb att jag skulle låta grejerna stå framme någon timme till, eftersom Christer då skulle komma hem från den årliga brännbollsturneringen och hjälpa mig, samt att det fortfarande då och då kom in någon bil från vägen. Någon var påjakt efter en byro, en annan ville bara titta. Så jag satt där i min vita plaststol och kände mig väldigt nöjd av dagens insatts. Regnet hade slutat och jag hade vinkat av en mycket nöjd Anita (ja hon som sålde kläder och smycken). Och så från ingenstans så började det TOKblåsa, jaa herreguuud sicken storm det blev. Jag fick kasta mig upp och få min inte alltför smidiga gravidokropp i snabb rörelse. Jag hängde mig i tältstommen och ropade på mamma.
–HJÄLP MAMMA, HJÄLP MIG!! Jag hörde paniken i min egen röst och jag tänkte att jag kommer att lyfta med tältet och hamna mitt i brännbollsfinalen uppe på Hedens IP. Mamma kom snabbt, som den stålkvinna hon är, men hennes hjälp var förgäves. Nu hängde vi där båda två i tältstommen och den lyfte likförbannat. Jag fick pånågotsätt upp telefonen och ringde grannarna (svärmor och svärfar).
–HJÄLP! Var allt jag fick ur mig. - Jaaa vi ser, vi kommer, fick jag till svar. Och så kom räddningen tillslut. Tältduken plockades ner och jag fick hjälp med att bära in alla sakerna. Som tack fick de ett tårtfat från loppisen :)

När Christer kom hem, hittade han mig utslagen i sängen med ett stort glas mjölk och ballerina kladdkakekex. - Har allt gått bra idag gumman?

Over and out!