...Jaa det var så han sa, förlåt. Sen så vaknade jag.

Den morgonen vaknade jag med ett leende på läpparna och med ett oförglömligt lugn inombords. Hans förlåt betydde oerhört mycket, skitsamma att det var en dröm. Hans förlåt kom ifrån dem alla, det är jag övertygad om. Symboliskt sett alltså. Det var detta jag behövde höra för att gå vidare. Konstigt för jag trodde att jag lämnat alla de gamla spökena bakom mig, men nix så fel jag hade. Men nu så, nu känner jag mig tillfreds.

Förlåt. Faan sicket vackert ord det är! Och från honom. Men som sagt han var bara en symbol för alla mina förlorade kärlekar. Det var dags att försonas och det gjorde vi, underbart! Inte alls bra för själen att gå omkring och bära på gamla ouppklarade konflikter. Här ska rensas!

Over and out.