Ooo va jag gillar när han ryter till, när han är bestämd, inget mjäkande eller gullande, bara ett riktigt jävla manligt praktvrål.
Det var i natt som vi (ja jag och kärleken) vaknade av att Tilda stod och skällde på våningen under. Halvvaken smög jag mig ner för att undersöka saken. Då till min förvåning fick jag se att vi fått besök av en gullig liten mus under kylskåpet. Tilda delade inte direkt dessa gulligull känslor med mig, enligt henne så skulle den DÖ! Men efter en och två tillsägelser så gav hon med sig och följde med mig upp till sängen. Väl där så börjar hon tokflåsa och gick upp i varv, jag försökte med mina ömmande modershänder klappa och vyrsa. Funka sisodär, för tillslut spratt hon upp ur sängen och sprang ner igen. Men då ni, ja då satte styvpappi fart efter henne. Iklädd endast kalsonger och klapperdojor (träskor) svischade han likt en ung Batman ner för trappan. Nerifrån hördes endast ett djupt vråååååååååål. Och upp kom Tilda så snabbt så snabbt. Ja jag tror bannemejen att hon han upp innan vrålet stannat av. Sen så sov vi, hon, han och jag som stockar resten av natten. Underbart!

Over and out!