Denna gång var det min älskade systers fel. Hon berättade att hon köpt nya löpardojjor och frågade om jag börjat springa. Jag svarade att jag tänkt ge mig ut till veckan, att jag ska ta det lugnt nu så jag inte blir sjuk direkt igen. Efter 3 timmar så nös jag den första nysen. Sen efter 5 timmar så kom halsontet. När 8 timmar gått så kom febern. Nu har det gått ett dygn sedan hon yttrade det hemska ordet träning i närvaro av min kropp och här ligger jag nu i sängen, däckad. Ögonen svider, kroppen ömmar, själen brottas med pengarångesten som kommer krypande, öronen värker, det kliar i halsen, munnen är snustorr pågrund av att den måste vara öppen som enda fungerande andningsväg, eftersom näsan kapitulerat och nu endast har två lägen, dyngtäppt eller öppen så att all snor i hela världen kan forsa ut igenom borrarna. Jaa mina kära bloggläsare, jag är sjuk. IGEN!! Å det värsta med detta just nu är just det ordet, igen. Fy faderullan vad jag hatar det begreppet. – Nej men är du sjuk nu igen. – Oj, är du förkyld nu, igen. - Nemen, inte igen! Andra liknande kommentarer som åxå irriterar mig just nu är: – Stackare blir du aldrig frisk du?  - Ååå varför blir du så sjuk ofta. – Du är ju alltid sjuk. - Nemen, när ska du ta å bli frisk då? Grrr…

Jaa jag vet att alla menar väl, men det blir så tjatigt att lyssna på. Men den bästa, jaa eller värsta kommentaren är ändå: - ”Det bästa med att vara sjuk är att man går ner i vikt.” VA! Så faan att jag gör!! Det har då aldrig hänt mig, jag snarare går upp i vikt. Men seriöst, är jag den enda människan som går upp i vikt av att ligga i sängen och jäsa i flera dagar?  För ni ska ju inte tro att jag äter mindre för att jag är sjuk, ne ne. Så länge jag kan tugga och svälja så går det ner. Dessutom så smakar choklad extra gott när den intas i horisontalt ryggläge i sängen framför tv´n :)

Många snorige pösser från mig!