Kärleken...

Tänk att du fanns på riktigt. Efter alla grodor jag har kysst så hade jag tappat tron på att prinsen verkligen fanns. Nu vet jag. Den konstigaste av de alla, ja han jag verkligen hade svårt för. Han var du, en prins. Den bästa för mig. Mitt komplement. Visst finns det dagar då jag vill kasta dig tillbaka i dammen. Men då jag blir vilsen finns du där, din lukt, din luft, dina andetag och din trygga famn, får mig att hjälpa mig själv att bli hel igen. Du viker aldrig från min sida och det börjar kännas tryggt, jag börjar mer och mer förstå att det är så, att DU är han. Den där prinsen. Det bästa av allt är kärleken och det näst bästa är när man finner den. Inget varar för evigt, så därför är jag så innerligt tacksam för den stund jag får tillsammans med dig. Tack.
Ja tack som faan för den tiden du ger mig och att du valt mig!

                  

Over and out!


Permalink Poem Kommentarer (0) Trackbacks ()

Djurliv...

Nu var det snart 5 månader sen vi köpte drömhuset i skogen och vi har nu bott här på riktigt (alltså på heltid) i 2 månader. Och på de två månaderna har jag inte sett ett endaste liv i skogen. I höstas såg jag vilda djur nästan dagligen, antingen var det en räv som sprang på åkern, eller något stönigt rådjur som stod mitt i körbanan på väg hem från jobbet. Hade jag riktigt tur så kunde jag få se från köksfönstret, en älg eller två stå och beta i skogsbrynet. Wow tänkte jag, det är ju riktigt häftigt att bo på landet och få så nära till djurlivet. Men nu är det helt tomt. Jag har alltså inte sett ett endaste djur på två månader. (Förutom Tilda då som gräver efter sork, men det räknas liksom inte.)

Min dröm är att få se en sån här...

 
.... varg. Och en sån här...

 
... lokatt. Å tänk va häftigt det vore att få se en sån här då...


... vit älg!

Detta påminner lite om då jag var bosatt i huvudstaden. Jag bodde i Stockholm i 1.5 år och till min stora besvikelse såg EN endaste kändis, å det var Adam Alsing!!!

Over and out!

Permalink Livet Kommentarer (2) Trackbacks ()

Denna gången var det du...

Livet 3.0

Så skört och ömtåligt livet är
kärleken försvann och du var inte där
Ett kort telefonsamtal förändrade din dag
Du rasade snabbt från stark till svag
Plötsligt har allt förändrats, plötsligt har allt stannat upp
Ditt liv har gått från lycka och ljus till svart och korrupt

Så skört och ömtåligt livet är
nu blev du ensam, ingen fanns där
Det kunde varit jag men denna gången var det du
och ingen kan förändra det nu
Ett ärr i hjärtat har gått upp och din livslåga har tagit slut
ditt liv blir aldrig någonsin som förut

Så skört och ömtåligt livet är
försök vara stark och lär dig av det här
Tänk på att ta tillvara på livet
och aldrig ta varandra så givet
För alla är vi tillfälliga gäster i varandras liv
så sluta se varandra som något simpelt tidsfördriv

LJ.201101

Permalink Poem Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sågning...

... och en bekännelse på samma gång. Det är nämligen så att få människor kan få mig på så dåligt humör så som blyga och osäkra människor! Herreguud, släpp loss!!!

Men jag får även dåligt samvete över mina irriterande känslor och ställer mig frågan vad dessa har varit med om för barndom. Ja, vad är det som tystat dem? Men jag får ändå liksom inte ihop det. Hur kommer det sig att de som är blyga och inte vill sticka ut, utmärker sig så att alla ser dem? Detta har jag inget svar på, än. Så till alla er osäkra, blyga människor, SLUTA uppträda konstigt! Om ni inte vill synas, märkas i en folksamling, börja då fungera normalt. Håll inte händerna för ansiktet vid korttagning, sitt inte helt tyst i ett hörn, göm er inte bakom håret, ställ er inte utanför samlingen. Ni lever alltså syns ni, och så länge ni agerar annorlunda så blir ni aldrig en i mängden. Jag begär inte att ni ska ställa er upp på en scen och underhålla. Alla är vi olika. Men jag lider verkligen med er, eftersom ni använder så fel taktik. Det syns så tydligt att ni gör allt för att inte synas, men ni märks, för ni sticker ut mest av alla. Sanningen svider, sorry!

Over and out!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hipp hipp...

...hurra, hurra, hurra, hurraAAA för min pappa Rolf som fyller 65år idag!!!

    

Over and out!

Permalink Livet Kommentarer (2) Trackbacks ()

Reflexpolisen...

Jag vill verkligen inte klassas som prettokärring, så nu har jag ett dilemma. Snäll hjälp mig! Den är händelsevis så att i samma tid som när jag åker till jobbet på morgonen så går skolbussbarnen ut till vägen för att invänta sin skolskjuts. En del står och viftar med en ficklampa, någon har en vuxen med sig, men INGEN av barnen har reflex!!!  Det är i stort sett omöjligt att se dem på håll, så jag skvätter som faan när det plötsligt rör sig vid sidan av bilen. Å vad är det för oansvariga föräldrar som skickar ut sina ungar med en liten ficklampa mitt i bäcksvarta vintermörkret? Nee fy tvi! Reflexväst ska det va!

Så nu har jag en fundering om jag ska stanna vid varje unge och dela ut en reflex, eller är det kanske för pretto? Tacksam för svar!


http://www.reflexamera.se/

Over and out!

Permalink Livet Kommentarer (5) Trackbacks ()

Jag har en hund...

Haha, no shit tänker ni nu. Jo men visst hörni, jag har en hund en alldeles egen hund. En Golden Retriever! Nu hör jag era tankar: - Okiiii nu har Lena bleve galen på riktigt. Men neee jag är inte mer galen idag än annars ;)

För det händer sig ibland, att tanken kommer: - jag har en hund, en alldeles egen Golden Retriever. Å då blir jag sååå lycklig, ja ett lyckorus sprids genom hela kroppen. För är det något som jag verkligen ville ha när jag var liten, så var det just en egen hund, en Golden Retriever. Då detta mina vänner är, LYCKA!
       
En dröm är uppfylld, gött!

Till alla er som hela tiden strävar efter mer. Stanna upp och se vad ni har. Njut av det ni har åstadkommit hittills i livet. Fortsätt att drömma, men glöm inte att njuta av livet som ni lever här och nu. En vacker dag händer DET, och vips så har en dröm gått i uppfyllelse utan att du ens märkt det. Eftersom du då hade fullt upp med att vara i nästkommande livsfantasi. Töligt!

Over and out!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Zzzzz...

Japp jag gjorde det! Jag trotsade mina demoner, mötte min rädsla, skrattade åt mörkrets alla ansikten. Nee det sista va ljug, jag skrattade faktiskt inte. Men jag gjorde det, jag fixade det, jag är så mycket starkare än vad jag tror. Inatt sov jag alldeles ensam för första gången i mitt hus!!


Checklista för att sova ensam i ett hus på landet:
1. Trotsa elpriserna och tänd ALLA lampor
2. Trotsa telefonpriserna och prata mycket i telefon
3. Va uppkopplad på nätet och läs dig trött på bloggar
4. Ta reda på vilka av dina vänner som jobbar natt, förbered dig på att ringa någon under natten.
5. Bädda i soffan och ha på tv´n hela natten.
6. Fjäska med hunden så att hon sover hos dig. Men hund är inget måste, min låg i ett annat rum och brydde sig inte ett skit om mig.
7. Klä dig i en fantasidräkt, jag började med Batman och slutade som en vuxen Lena. Den sista rollen var svårast att visualisera.
8. Ge upp! Inse att du kommer att bli mördad. Att spökena kommer och att det kommer bli strömavbrott.
                                    Lycka till!

Over and out.

Permalink Livet Kommentarer (3) Trackbacks ()

Du finns kvar...

Din sorg, din smärta men mitt hjärta
Det var sorgligt för dig att flytta
och det gjorde ont att berätta om din nya kärlek
Det var ibland sorgligt att känna ny lycka
och det gjorde ont när du honom svek

Du kände lycka när han träffade henne
men han försvann och stängde av
Du kände lycka när han ville vara vänner
men han försvann och inget möte blev av

Mycket har varit tungt men det allra värsta
var när han inte längre ville se dig
Mycket har varit tungt men din värsta smärta
blev olidlig när han bröt helt med dig

Du grät, var otröstbar och sorgen var stor
för nu var han förlorad
Din tvillingsjäl, bäste vän och bror
han var borta och du kände dig lurad

LJ 201011

Permalink Poem Kommentarer (0) Trackbacks ()

Musiktips...

Om du är drabbad av svartsjuka och vill att det ska bli värre...

Hitta fler artister som Mia SkäringerMyspace Music

 



Det sitter i huvudet och ibland krävs ett möte för att demonerna ska försvinna. I slutändan segrar kärleken! Stark kärlek klarar allt, men det gäller att kämpa. Alla har ett val. Är du den som stannar, står ut och kämpar? Eller flyr du och skyller allt på partnern? Jag klandrar ingen. Svartsjuka är den värsta sjukan av alla, och jag lider med ALLA som är drabbade på något sätt. 

Jag har tidigare i bloggen skrivit om de tre olika roller man kan ha. Den som sårar, blir sårad eller den som vinner. Detsamma är det med svartsjuka. Det finns alltid tre roller, antingen är man den som har drabbats av svartsjuka, eller så är man partnern, eller så är man den som står utanför som någon avundas. Alla roller är jobbiga. Att vara svartsjuk är inget man vill vara, det är inte ett tillstånd man väljer och det är fruktansvärt när de känslorna sätter till. Magen värker, man mår ständigt illa och det känns som att man ska spy upp inälvorna. Kroppen skakar och alla dåliga och gamla minnen fladdrar förbi hornhinnan. Alla har vi ett förflutet! Man känner att man inte räcker till, duger och allt man tänker på är denne rival. Hon som krossade hans hjärta. Har han verkligen gått vidare eller tänker han fortfarande på det som var. Hur ska jag duga, jag som inte är som hon, inte på något sätt.
Som jag skrev så är inte svartsjuke tillståndet någon man väljer, men man väljer om man vill accepterar det eller inte. Svartsjuka går att arbeta bort. Om nu kärleken är värd det. Inget i livet kan man ta förgivet, det mesta kräver arbete.
Ta hand om varandra och älska, en dag tar allt slut!

Over and out!

Permalink Musik Kommentarer (2) Trackbacks ()

Just do it...

Jaa skriv bara, bara skriiiiv. Skit i vad du skriver, just do it.

Tänk att något så välbehövligt, ljust och lätt, plötsligt kan bli så komplicerat, svart och svårt. It sucks do be me!! Just nu i alla fall. För nu är knoppen full av ord, igen. Och ju längre jag väntar desto svårare blir själva tömningsprocessen. Faan! Så mycket tankar, så många frågor, så mycket funderingar. Inget är logiskt, allt bara snurrar. Jag är berusad av hans kärlek och mina förvirrade tankar. Vad är moral? Smärta, svek och hjärtekross. Jo jag måste fråga: - Om du kunde vrida tillbaka klockan, skulle du då göra likadant? Falska leenden, knivhugg i ryggen, jobbiga farväl med tragiska resultat. Vem är du att säga att hon älskar dig? Svart, svartare, svartast. Du sökte lycka och fann mig. Haha, sicket skämt! Jag sökte mörkret och fann dig. Vi är våra olikheter, and you complete me.

Tids nog får jag förhoppningsvis ordning på det hela, men just nu får smådelarna duga.

Over and out!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

nygammal...

Titta vad jag trillade över på youtube. En av mina favoriter, på engelska. Tycker till-och-med att den engelska texten är bättre. Passar lite bättre in på mig. Faktiskt!
Lyssna och njut!



Over and out.

Permalink Musik Kommentarer (3) Trackbacks ()

Då och då händer det...

... att det blir tyst.

Tystnaden
Den är nu total
Allt är Inbäddat i ett kallt fluffigt snötäcke
det mjuka vita sluter sig runt alla konturer
mellan husen
mellan träden
mellan mig och verkligheten 

Ljudisolerad av all snö
är skogen alldeles stilla
kylan fått allt att frysa till is
tyyyyystnad
vi är förstelnade
läskigt
Hunden kommer gående, väcker mig och verkligheten till liv
Men den där björken, den förblir död

LJ.201012

Permalink Poem Kommentarer (0) Trackbacks ()

Till mig...

Snälla du sluta nu. Jag vet att du är rädd för mörker och ensamheten. Men jag finns ju här. Du är och kommer aldrig att behöva vara ensam för jag kommer alltid att finnas vid din sida. Du måste börja tro på dig själv! Jag ser dig mer för varje dag som går, du synliggör dig mer och mer och påminner mig om ensamheten hela tiden, och det gör ont. Jag önskar att jag gjort saker och ting annorlunda, men det går inte att gå tillbaka i tiden. Du var inget speciellt jobbigt barn. Du var bara ett barn, ett väldigt ensamt barn som ville bli sett. Och ju mer vuxenvärlden ignorerade, desto högre skrek du. Du var egentligen inget problem, en last, ett misstag, något onödigt. Det är bara din uppfattning. Du var älskad. Men du kände det inte.

Jag har fortfarande svårt att känna kärlek, är det du som kommer fram då? Jag ger och ger men blir alltid besviken, aldrig nöjd, vill bara ha mer. Får jag lite kärlek så förvandlas jag till en svamp, en omättlig varelse, en bottenlös tunna. Du lärde dig att inget varar för evigt. Du fick kärlek. Men istället att njuta av stunden så led du, för du visste att det snart skulle vara över. Underbart är kort. Snart var filmen slut och mamma var tvungen att jobba.

Jag vill vara färdig med dig nu. Jag vill gå vidare och bli vuxen på heltid. Det blir så jobbigt för mig när du träder fram så stark. Allt vore bättre om du accepterade att jag är vuxen nu. Ja jag vill försonas, så snälla lyssna på mig. Jag vill inte att du ska vara så rädd. Tala om för mig vad jag ska göra, så hjälper jag dig. Vi måste få ett slut på detta. Tillsammans är vi starka. Ja självklart får du luta dig mot mig och vill du bli tröstad ska jag trösta. Jag ska göra mitt bästa för att du ska må bra. För mår du bra så blir jag lycklig. Du är liksom en tredjedel av mig. Du är viktig för mig och jag ser dig, glöm aldrig det. Jag älskar dig, nu och förevigt.
                        /Vuxen jaget
                                                           

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lång men rolig...

Till alla er som önskar en vit jul!
9:e December

Vi vaknade upp till en underbar matta av kristallvit snö, som täckte varenda centimeter av landskapet.
Vilken fantastisk syn! Finns det något finare ställe i hela världen?
Att flytta hit var det bästa idé jag någonsin haft. Jag skottade för första gången på flera år och kände mig som ung på nytt. Jag skottade både vår uppfart och trottoaren.

I eftermiddags kom snöplogen och fyllde trottoaren med snö igen och blockerade uppfarten, så jag fick skotta igen. Vilket underbart liv!

12:e December
Solen har smält all vår fina snö. Vilken besvikelse. Min granne säger att jag inte ska oroa mig, vi kommer absolut att få en vit jul. Ingen snö på julen skulle vara förskräckligt! Bob säger att i slutet på vintern kommer vi att ha så mycket snö att jag aldrig vill se snö igen. Jag tror inte att det är möjligt. Bob är en trevlig människa. Jag är glad att han är vår granne.

14:e December
Snö, underbara snö! Det kom 20 cm i natt.
Temperaturen hade sjunkit till -20. Kylan får allting att gnistra så.
Vinden gjorde mig lite kall,
men jag värmde upp mig med att skotta uppfarten och trottoarerna.
Detta är livet!
Snöplogen kom tillbaka i eftermiddags och begravde allt i snö igen.
Jag insåg inte att jag skulle behöva skotta så här mycket,
men jag kommer verkligen i form på det här viset.

15:e December
50 cm till. Sålde min van och köpte en fyrhjulsdriven bil i stället.
Köpte vinterdäck till frugans bil och två extra snöskyfflar. Frugan vill skaffa en vedspis utifall elektriciteten skulle sluta fungera.
Jag tycker det är löjligt. Vi bor ju faktiskt inte i Alaska.

16:e December
Snöstorm i morse. Föll omkull på isen på uppfarten när jag saltade.
Ont som fan. Frugan skrattade i en timme,
vilket jag tycker var väldigt elakt.

17:e December
Fortfarande långt under noll grader.
Vägarna är för isiga för att man ska kunna ta sig någonstans.
Det var strömavbrott i fem timmar.
Inget att göra utom att stirra på frugan och försöka att inte irritera henne.
Vi skulle nog ha köpt en vedspis,
men det erkänner jag inte för henne. Jag hatar när hon har rätt.
Jag kan inte fatta att jag fryser ihjäl i mitt eget vardagsrum.

20:e December
Elektriciteten är tillbaka igen, men det kom 35 cm till av den där skiten i natt.
Mer snöskottning. Det tog hela dagen. Snöplogen kom två gånger.
Försökte hitta en grannunge som kunde skotta,
men dom var upptagna med att spela hockey sa dom.
Jag tror dom ljuger.
Ringde till den enda järnaffären i trakten för att fråga efter en snöslunga,
men dom var slut.
Dom får kanske hem fler i mars.
Jag tror dom ljuger.
Bob säger att jag måste skotta annars kommer kommunen att göra det
och sedan skicka mig en räkning för jobbet.
Jag tror han ljuger.

22:a December
Bob hade rätt om att det blir en vit jul
därför att det föll 32 cm till av den där vita skiten,
och det är så kallt att det nog inte smälter förrän i augusti.
Det tog mig 45 minuter att klä på mig och gå ut och skotta,
sedan blev jag tvungen att pissa.
När jag klätt av mig,
pissat och klätt på mig igen var jag för trött för att skotta.
Försökte hyra Bob att ta hand om snöröjningen resten av vintern
eftersom han har en plog på sin lastbil,
men han säger att han inte har tid.
Jag tror att den skitstöveln ljuger.

23:e December
Bara 5 cm snö idag.
Det är nollgradigt nu.
Frugan ville att jag skulle juldekorera huset i morse.Är hon knäpp eller?
Varför sa hon inte det för en månad sen?
Hon säger att hon gjorde det, men jag tror ta mig fan att hon ljuger.

24:e December
15 cm.
God Jul.
Snön har blivit så hårt packad av snöplogen att jag bröt av snöskyffeln.
Tror jag fick en hjärtattack.
Om jag får tag på den djäkeln som kör snöplogen
ska jag dra honom i hans kulor genom snön.
Jag vet att han gömmer sig runt hörnet och väntar på
att jag har skottat färdigt sedan kommer han längs gatan i 100 km i timmen
och plogar igen det jag nyss skottat!
Frugan vill att vi ska sjunga julsånger i kväll när vi öppnar julklapparna
men jag är för upptagen med att kolla efter snöplogen.

25:e December
50 cm till av den jävla skitsnön.
Blev insnöad.
Tanken på att skotta gör att mitt blod börjar koka.
Gud vad jag hatar snön!
Snöplogsföraren kom förbi och frågade om en donation.
Jag slog honom i huvudet med snöskyffeln.

26:e December
Fortfarande insnöad.
Vad fan flyttade jag hit för?
Alltihop var HENNES ide.
Hon går mig på nerverna.

28:e December
Fortfarande insnöad. Satmaran gör mig galen.

29:e December
25 cm till.
Bob säger att jag måste skotta taket annars kan det rasa in.
Det var det löjligaste jag har hört.
Hur dum tror han att jag är?

30:e December
Taket rasade in.
Snöplogsföraren stämmer mig på en miljon kronor
för att jag slog honom i huvudet.
Frugan åkte till sin mamma.

31:a December
Eldade upp det som var kvar av huset. Ingen mer skottning.

8:e Januari
Jag mår så bra.
Jag älskar dom här små pillren dom ger mig.


Varför är jag fastbunden i sängen?

Over and out! 

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()