Åååh ikväll är det Ernst, underbara efterlängtade Ernst Kirchsteiger!
Over and out.

Somliga har hört den förut somliga inte. Oavset om den är bekant eller ej så bara lyssna, snälla. Lyssna och förstå texten, helt oslagbar! Tänk, livet är faktiskt inte svårare än så här.


Over and out!

Välkommen du härliga morgon. Dina ljumna solskensstrålar väckte min lust att vilja vakna och leva dagen. Du har målat himlen blå och träden står i sin ostördhet och de liksom mig, ser ut att njuta av stillheten. Åh du härliga morgon. Tystnaden gör sig påmind, den vackra tystnaden. Det enda ljud som mullrar lågt någonstans i perforin, är tvättmaskinen. Utanför fönstret står hästarna och viftar frenetiskt med sina svansar men trots alla flugfän, så befinner sig även ett härligt morgonlugn över dem. Luften är lättandad och det doftar ljuvligt av pionbuketten på bordet. 
Jaa du härliga morgon, nu är jag här.
            

Fram tills ultraljudet 2/5 så var grejen i magen ett ting och tinget var en han. Neo Oscar Berg, typ. Men så den dagen berättade barnmorskan att det förmodligen, ja enligt hennes bedömning så är det en tjej i min mage. Hör på frasen igen: ”- enligt min bedömning så är det FÖRMODLIGEN en tjej.”  Men vem faan vågar tro på ett sådant uttalande. Nej, jag tror att hon ljuger!

Men å andra sidan, vem bryr sig egentligen?! Självklart så vill man ha både tjej och kille. Men eftersom det är vårt första barn, så spelar det ju faktiskt ingen roll. Såå nu kom det, nu är det här, gravidsnacket vi alla har väntat på. Jorå tillslut så trillade även jag in i gravidvärlden. Hahaha, neerå jag är fortfarande inte min graviditet. Men jag måste erkänna att jag tänker mer på den där lilla människan där inne, än vad jag gjort tidigare. Hon gör sig mer påmind nu än förut, både med hickningar, sparkar och slag. En riktig vilding! Hon ja, jaa nu var vi ju där igen. Hon eller han... Suck! Magkänslan säger mig att det är en kille eller är det min försvarsmekanism? För tänk om jag nu till 100% tror att det är en tjej och sen föder fram en kille, vad händer då? Tänk om jag blir knäpp (knäppare)? Åh herreguud, jag kan verkligen hispa upp mig för minsta lilla.

Om jag ångrar att vi tog reda på könet? JA, det kan du fethaja!
Over & out!

Jaa idag denna midsommaraftonsdag hoppas jag verkligen att det firas ordentligt hemma i stugorna. Speciellt hemma hos alla sverigedemokrater. Jaa jag hoppas verkligen att just ni tar denna svenska traditionsdag på allvar och gör allt i er makt för att föra denna ”Svenska” tradition vidare. För tänk om ”muslimerna” kommer och tar vår midsommar ifrån oss! Så ät nu er råa inlagda fisk och drick ert brännvinn, hoppa grodhopp runt en blomsterstång och sist men inte minst. Bli redlös, fyllekör, bråka med frugan och spy upp alla jordgubbar!

Over and out!

”Nehe jasså har du inte, men varför då? Alla andra har ju facebook!”
”Klart att du måste skaffa facebook.”
”Haha, läste du vad Johan hade gjort förra helgen? Nehe, ja just de, du har ju inte facebook.”
”Jo men så måste det ju vara, för det läste jag på facebook.”
”Det blev en Wilma, jättesöt! Nej jag har inte träffat dem. Jag såg bild på facebook.”

Känner ni igen fraserna? Jaa sicken facebookvärld vi lever i. Både på gott och på ont. Jag har facebook så jag lättare kan följa mina bekantas liv, man håller kontakten med människor som man annars skulle ha tappa. Otroligt kul att läsa när någon gift sig, köpt hus, fått barn osv. Men alla vill inte blotta sig på en offentlig webbsida, de är inte intresserade och har inte tid med något facebookande. Men framför allt så tror jag att det nu handlar mycket om stönighet och en stark våga-vägra-facebook-anda. Jag tycker inte att facebook är dret, tvärtom. Men jag accepterar även de som har valt ett liv utanför. Men utanför, ja det blir det. För så som samhället ser ut nu så, skickas festinbjudningar via facebook, adress och telefon ändringar görs, bilder från fester visas och grattishälsningar skickas. Så svaret på frågan, varför jag har facebook är enkel. För att jag hänger med i utvecklingen och min motfråga blir; varför har du mail? Jaa min mail är lika viktig faktiskt, för mig alltså.

Facebook, fejjan, fejsbok, ansiktsboken, fb, jaa kärt barn har många namn.

Så vart vill jag komma med detta facebooktöl då? Jo att jag innehar en facebook och att jag gillar det är det nu inge tvivel om. Men jag själv väljer vad jag vill att mina medmänniskor ska veta om mig. Vissa hade invändningar om att jag väntade så länge med att ”komma ut” med min graviditet. Medans för mig var det en självklarhet att först berätta för mina närmsta vänner innan jag blottade nyheten för resterande världen. Jag tycker inte att alla behöver veta exakt allt om mig, vilken tid jag går upp på morgonen, vad jag äter till lunch etc. Jaa nu skrattar säkert många och hånflinar, och ni tycker att jag är dubbelmoralisk, eftersom jag har en blogg. Men min blogg är inte en kartläggning över mitt liv, för jag skriver inte dagbok. Hursom, så tycker jag att det är helt bedrövligt när människor lever mer i facebookvärlden än här och nu. När de ändrar relationsstatusar hit och dit på facebook ist för att ta hand om relationen irl (in real life) i riktiga livet, alltså. Är det de första ni tänker på när ni brutit upp en relation, när ska jag ändra status på fb? Då mina vänner var det inte riktig kärlek. Varför vill man stå som singel på fejjan? Detta med facebook i telefonen är ju jättebra, om man sitter på bussen, tåget eller om man sitter ensam och väntar på något. Men det är faan inte ok att sitta på fester och göra statusuppdateringar. Gå då hem och du har så tråkigt! Det är inte heller ok att samtidigt som man sitter och fikar med en kompis, sitta och fejsbocka. Otroligt osocialt!

Facebook hjälper ensamma människor att känna sig behövda, de känner sig älskade när någon gillat vad de skrivit och de höjs till skyarna när någon kommenterat deras status. Men vad händer den dagen då det blir tyst, när ingen skriver något? Om ingen ens ser mig på fb, finns jag då?

Over and out!

Jag önskade att jag gjorde följande saker lite oftare än vad jag gör. Tänk att något som gör mig så gott, kan ta så emot att göra. Konstigt! Min förhoppning är alltså att jag, Lena Johansson hädanefter minst en gång i månaden utför följande:

·  Uppsöker en frisör, eller nja kanske inte en gång i månaden, men iaf var tredjemånad.

·  Planerar en filmkväll. Alltså köper hem chips, dipp, dricka och väljer ut en film eller 2 som ska ses. Så att inte filmkvällen blir bortsappad.

·  Uppsöker en naprapat. Men det liksom frisören får bli varannan eller var tredjemånad, det blir ju för tokdyrt annars.

·  Måla tånaglarna, jaa det är fjolligt och olikt mig, men det blir faktiskt fint med en rosa liten färgklick längst ut på tån.

·  Gör inpackning i håret och samtidigt färgar ögonbrynen

·  Städar bilen

·  Ringer en vän jag inte pratat med pålänge

·  Skriver en dikt

·  Tränar lydnad med Tilda

 Jaa dessa småsaker gör mig så gott och jag mår oerhört bra efteråt!
Over and out!

 
                                                      Christer mitt Berg 

                                     Jag kan inte skriva att du är mitt allt, 

                           eftersom mitt liv består av mer än du. Jag kan inte

                     skriva att jag skulle dö om du lämnade mig, eftersom jag vet 

               att jag är starkare än så. Jag kan inte skriva att  jag inte vore något 

           utan dig, för det är jag. Men jag kan skriva att jag  är så otroligt tacksam

                    över vår kärlek. Du finns alltid för mig, ja du  är mig nära och

                         din närvaro värmer hela tiden. När vi är isär så skänker

                             du mig alltid en tanke och det är huvudsaken. Vi

                                   jobbar åt samma sak, ett liv tillsammans.

                                       Med dig vid min sida är jag trygg, du 

                                           är rätt för mig och våra olikheter

                                                matchar, vi blir förenade 

                                                       och snart är vi 3. 
                                        
                                                           Underbart är 
                                             
                                                                ordet!

 LJ.201106

”Herren välsigne dig och bevare dig. Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig. Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid.”
De tre raderna fick en förälder till en elev på Kyrkbacksskolan i Ljusnarsbergs kommun i Bergslagen att reagera för nästan exakt ett år sedan.
Det var den 11 juni och barnen hade samlats i kyrkan för den traditionsenliga skolavslutningen innan det efterlängtade sommarlovet. När prästen skulle tala inför eleverna läste han upp den aronitiska välsignelsen, mer känd som Herrens välsignelse.

Men hur gammal är egentligen traditionen med skolavslutningar i kyrkan? Detdär är ett nytt påfund, en sorts nyromantik, som kom efter vänstervågen på 70-talet när folk började tycka att det blev lite tjatigt och ville gifta sig i kyrkan igen och så vidare. Så det har inget med religion att göra.

Traditionen med skolavslutningar i kyrkan uppstod alltså på 80-talet, som en del av en motreaktion på den 68-vänster som präglade stora delar av västvärlden under slutet av 60-talet och en bra bit in på 70-talet.
I samma veva började också svenska skolor anordna skolavslutningar i kyrkan.

Det är inte muslimer som är problemet, de snarare tvärtom tycker det är fint att vi håller på traditioner: Detta kommer oftast från svenskar som tror att muslimer ogillar att vi är i kyrkan eller som själva driver en agenda att man inte längre ska vara i Svenska kyrkans lokaler.


Snälla klicka på länken och läs hela reportaget. Så bra, äntligen lite fakta angående denna ständiga debatt!

http://www.expressen.se/nyheter/1.2466691/den-blomstertid-nu-komm...eh

Over and out!

Bra jobbat hörni!
För att kunna mäta upp 9 minuter så måste man alltså göra följande:
Vänd båda timglasen.
När 4-minutaren har runnit ut, vänd då på det. Gör detsammma med 7-minutaren.
När 4-minutaren runnit ut för andra gången har 8 minuter gått och då har 7-minutaren hunnit rinna i en minut. Vänd då 7-minutaren igen och låt denna enminuterssand rinna tillbaka. Totalt blir det 9 minuter!
Over & out!

Till dig från mig! Du vet... och jag kommer alltid att finnas här.
Over and out!

Svaret på den förra är....

  54
.   3
________
 162

Så då var det dax för terminens sista kluring. Jaa för nu tar frökenLena sommarlov :) Men blogga, jaa det ska jag försöka fortsätta med.
Här kommer kluringen!


Du har två timglas. Ett 4-minuters och ett 7-minuters. Hur ska du göra för att mäta upp 9 minuter, med hjälp av dessa två timglas?
                                                 

Lycka till!

Jo men det här med att bo ute i vischan är inte ett dugg ensamt, tvärtom. Jag har aldrig varit med om så många fikatimmar förut. I onsdagskväll bestämde vi lite tråkiga måstengöror som vi skulle fixa med i helgen. Tippen bland annat. Men vi hann inte, så härligt och sant. En del saker är såklart avbockade på listan, lite fick vi att gjort. Men det känns så gött för det som inte blev av var på grund av tidsbrist, för sicken vännershelg detta varit. Jag har säkert gått upp fleeera fikakilon denna helg, men det skiter jag i. Jag behövde verkligen detta. Sitta ner och fika, töla om allt, få bolla tankar idéer, byta energier. Ja fytusan va detta var bra och såå mysigt, tack alla!  
               
over and out!

Långt, långt före mig
Du vill ta bort allt som sticker ut
vill få mig så slätstruken som möjligt
men jag är en gudomlig spretighet
som gungar fräckt åt allla håll

Jag gör mig ingen brådska
har ingenting att springa till eller ifrån
du hinner långt, långt före mig
men vid nästa rödljus
möts våra ögon igen.

/ Marina Tallberg (2010) "I mystiska riken"