Jag hade tid, i en vecka. För när allt det nya lagt sig och jag började få rutin med mat och sovtider, babymassage, rytmik, bvc-tider, sångstunder och mammafika. Ja då kom beskedet: Christer ska börja jobba borta. Jag han blogga två-tre gånger, tackarrrr! Nu sitter jag här, trött, sliten, stressad, mörkrädd, överviktig och jävligt förbannad på livet. Detta var inte vad jag drömde om, nej detta ingick inte i planen. Detta kan verkligen kvitta!

Önskar att jag kunde skriva varje dag, målet är en gång i veckan, men verkligheten säger en gång i månaden. Suck, tiden finns tyvärr inte. Men ni finns i mina tankar. Ja behovet har liksom ändrats, förut skrev jag endast för min skull, nu skriver jag för er. Joo men lite för min egen skull åxå, mår ju så bra när jag fått ur mig lite blaj.

Så när ses/hörs/skrivs vi igen? Jag vet inte mina vänner, jag vet verkligen inte.

Over and out.                                       

Flytta till en lägenhet i stan kanske? Alltså under veckorna. Någon som vill ha mig + bebis och hund? Nej, jag trodde väl inte det. Jag är väl inte högst på 10-topplistan på önskade sambo nu. Dret!