kontrollbehov...

Haha, jorå nog stängde jag in mig.

Jag och den käre sambon och familjefadern höll på att rensa ur garderoberna då han försökte att dra något skämt om att han skulle som i belöning få spela dator, eftersom han varit så duktig å hjälp till. Men då ni jävlar brann det i mig, jag spottade och fräste som värsta annacondan. Dataspelsgnabb påminner nämligen om det förgågna, därför blir stubinen väldigt kort. Eller nja snarare obefintlig! Jag talade om för honom (med en så lugn och sansad röst som möjligt och med håret rätt upp) att jag nu inte skulle vara tillgänglig på några timmar eftersom jag nu skulle, köra fyrhjuling/skjuta djur/spela dator. Och så pep jag upp på övervåningen och skrev, ohej va jag nu skriver. (Ja där gick jag snyggt över från dåtid till nutid.) Haha, jaa här sitter jag och kopplar av. Eller vänta jag ska bara skruva upp volymen i headsettet. Så, nu hör jag dem inte, skööönt. Undrar va de gör där nere? Jo Tilda är ute det vet jag, jag släppte ju nyss ut henne, då vill hon säkert snart in.... Hoppas att han hör henne då. Jo men det borde han väl?!! Och Nova då, jag hon sitter nöjt i babysittern, där har hon i och för sig suttit ett tag nu. Det är ju inte bra om hon sitter där för länge, det tänker han säkert inte på. Äsch, vad skulle det då göra om hon sitter där lite länge en gång? Nej nu ska jag skriva och njuuuuta.
Faan, nu är jag ju hungrig åxå, typiskt! Kanske jag kan smyga ner och ta mig en macka... nej så faan heller! Nu ska jag sitta här och vara ensam och skriva, å så mysigt.
Nej nu gråter hon, eller va vad det? (sänker ljudet) jovisst är det hon. Ja nu är hon hungrig. Jag hör hur han pratar vyschar, tröstar. Men ååå fattarå, hon är ju hungrig! Men nu så, phu äntligen tyst. Det kändes som en evighet.
Jag går och sätter mig vid datorn igen. Jaa jag får väl erkänna då att jag var halvägs på väg ner för att lägga mig i. Men nu så får hon mat, sen ska hon rapas, bytas på och MEN HERREGUUUD LENA SLAPPNA AV!!! Snälla våga släpp kontrollen. Jorå det ska jag, går ju bra detta. Ja jag har det verkligen jättemysigt här på övervåningen med mitt intresse. Verkligen jätteavslappnad!
Over and stress out!

 

Permalink Livet Kommentarer (1) Trackbacks ()


Kommentarer

Postat av: Camilla

Herreguuud, skrämmande vad jag känner igen mej, riktigt skrämmande, kunde varit jag som skrev det inlägget =)

Kraam Camilla


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback