Konsten att vara äkta.
Jag såg en intervju med skådespelaren Börje Ahlstedt (Ronjas pappa) i ett morgonprogram på tv. Han läste blandannat ett lååååångt stycke av August Strindberg. Elle nej, han läste ju inte som ur en bok. Nej han dikterade liksom som en monolog. Förstår ni? Ja det var mäktigt i alla fall. Hur i hellsicke kom han ihåg den långa texten i huvudet? Ja jag blir så imponerad.
Han och Tilde (programledaren) resonerade väldigt mycket runt ämnet; närvaro, ärlighet och sanningar. Han berättade att han känner en skyldighet att vara riktig och närvarande. Han sätter inte upp någon falsk fasad inför andra, han är sig själv rakt igenom. Han låtsas alltså inte vara någon annan än sig själv. Han är sann, på riktigt och därför väldigt äkta. Han poängterade även att min sanning inte nödvändigtvis behöver vara allas sanningar. Man får tycka olika, men, man måste vara äkta. För om man inte är äkta så blir det även osanningar. Rörigt, nej inte ett endaste dugg för mig. Han understryker livets långa läran om sig själv och det är så vackert och framför allt, ärligt. Klicka på länken om ni vill titta på intervjun.
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=sondagsgast_borje_ahlstedt&videoid=2151194
Over and djuput