Sorg, igen...
Han somnade så stilla,
hans natt blev inte mera dag.
Så tyst och så stilla,
slog hans hjärta sitt sista slag.
Han har nu lämnat familj, vänner, katt och mig,
även ensamhet, sorg, värk och oro bakom sig.
Nu har han sträckt ut handen
och hon har fattat den,
de finns nu på den andra sidan stranden
tillsammans åter igen.
LJ.201007
