Min trettiårskris och längtan efter barn har nu gått från kris till sinnesjukt beteende. Ja det är likabäst att jag erkänner på en gång, inget att sitta inne med, just shoot, japp här kommer det, är ni verkligen beredda? Är jag beredd? Tänk på att ni inte kommer ha samma bild av mig som tidigare, er syn på Lena kommer total rasa. Och jag kommer från och med idag bli tilltalad, behandlad och baktalad som ”Lena den sinnesrubbade”. Det är i och för sig lite coolt, låter ju som ”Gandlaf the gray”, typ.  Ye ye, nu så kommer det. Tilda har fått en säng! Det va väl inte så farligt tänker ni nu, det finns ju hundsängar. Jo visst finns det hundsängar, men varför köpa en hundsäng när det finns vita fina söta spjälsängar som man kan bädda med rosa lakan!!! Japp det är sant. Tilda har fått en spjälsäng! Men jag ska även erkänna att med en viss eftertanke så blev detta inte så bra. Det känns lite för vrickat, till och med för att vara jag. Det hade nog varit en annan grej om den inte stod i sovrummet. Men så som läget är nu så finns det inte plats någon annanstans.

Tanken och syftet med sängen var mycket god. Det är nämligen så att om någon vecka så anländer vår nya soffa och den får inte fröken Tilda sova i. Så då var min plan att skaffa någon annan plats som man kan hänvisa henne till när hon är eller vill vara i soffan. Det är en mycket bra pedagogiskt knep som funkar på både, hundar, barn och män. Inget beteende försvinner om man hela tiden och endast säger, NEJ! Man måste visa hur hunden, barnet, mannen kan göra istället. Tala om vad som är fel men visa alltid även alternativ på vad som är rätt och hur han/hon kan göra nästa gång.

Får se hur länge jag står ut med att ha en spjälsäng i sovrummet, en spjälsäng utan bebis. Nee usch det låter verkligen helknäppt, den ska ut. NU! Någon som vill köpa? I köpet ingår det även två nyinköpta rosa lakan.

Tack för att ni lyssna!